Hur hög är medelåldern
•
Medellivslängd
- Den här artikeln handlar om människans medellivslängd. För begreppet inom fysik, se Medellivslängd (fysik).
Medellivslängd, livslängdsförväntan eller förväntad livslängd är den genomsnittliga ålder som en människa vid födseln beräknas uppnå, räknat på en bestämd grupp.
Beräkning
[redigera | redigera wikitext]Medellivslängd beräknas alltid på en definierad grupp. Beroende på målet med undersökningen kan gruppen vara ett lands hela befolkning, befolkningen uppdelad på ekonomisk status, utbildningsnivå, kön, bostadsort (glesbygd, tätort), etnisk grupp, yrke och så vidare.
Beroende på vilka mätmetoder som används kan olika mönster uppstå. Därför är det inte alltid lätt att tolka orsakerna till skillnader i medelslivslängd mellan länder.[1]
Historia Sverige[2]
[redigera | redigera wikitext]| Åren | Medellivslängd år |
|---|---|
| 1816-1840 | 47,76 |
| 1901-1920 | 66,68 |
| 1921-1930 | 71,11 |
Hälsojusterad förväntad livslängd
[red•
Kakor på scb.se
Medellivslängden har under lång tid stadigt ökat i Sverige för både kvinnor och män, liksom i de flesta andra länder. Till följd av höga dödstal i covid-19 minskade dock medellivslängden i Sverige ovanligt mycket under förra året. Särskilt drabbad var befolkningen över 64 år, och medelåldern för avlidna räknad från 65 års ålder sjönk från knappt 86 år till drygt 85 år för båda könen sammantaget. Det var den största minskningen sedan 1931.
Högre utbildningsnivå ökar chansen att leva längre
Undersökningen visar att ju högre utbildningsnivå en individ har, desto större chans har individen att leva längre. Mellan 2012 och 2018 ökade medellivslängden för alla grupper, men mer för dem med eftergymnasial utbildning än för dem med lägre utbildningsnivåer. År 2019 ökade medellivslängden mer än vanligt för samtliga grupper, bland annat tack vare få dödsfall under influensasäsongen. Inte heller de första månaderna av 2020 observerades någon förhöjd dödlighet på grund av
•
Senast uppdaterad: 2024-10-10
I likhet med många andra länder blir Sveriges befolkning allt äldre. Fram till år 2120 beräknas andelen 65 år och äldre öka kraftigt samtidigt som andelen personer i arbetsför ålder beräknas minska. Samhället möter nya utmaningar när färre personer ska försörja allt fler.
Idag bor cirka 10,5 miljoner personer i Sverige, varav 56,7 procent är mellan 20-64 år, det vill säga i arbetsför ålder, 27,6 procent är under 20 år och 13,8 procent är 65 år och äldre. Fram till år 2120 beräknas andelen 65 år och äldre öka kraftigt samtidigt som andelen personer i arbetsför ålder beräknas minska.
Den demografiska försörjningskvoten visar hur många personer en person i arbetsför ålder behöver försörja utöver sig själv. Den beräknas som summan av antal personer 0-19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer 20-64 år och därefter multiplicerat med 100. Ju högre kvot desto större är försörjningsbördan för de som befinner sig i åldersgruppen 20-