Hur har cykeln påverkat
•
Svensk Cykling anser att cykling har och har haft en alltför undanskymd roll i miljösammanhang. Detta trots att biltrafiken är ett av vår tids allvarligaste miljöproblem. Det vill vi ändra på.
Cykeln är världens mest miljövänliga fordon; den drar ingen energi utöver cyklistens egen, lämnar inga föroreningar efter sig. År 2000 presenterade Vägverket ett nationellt handlingsprogram för cykeltrafik. Men vad har hänt sedan dess? Svaret blir tveklöst: alltför lite.
Det är i de större tätorterna som den största potentialen finns för att föra över bilåkande till cykel. Det är också där cykelns fördelar bäst kommer till sin rätt och där ett ökat cyklande har störst betydelse ur miljösynpunkt. Där finns den största potentialen för att minska koldioxidutsläppen.
Miljövinsten vid övergång från bil till cykel blir förhållandevis stor vid korta resor eftersom katalysatorn inte fungerar ordentligt förrän motorn nått driftstemperatur. De korta bilresorna står för tre procent av den totala körst
•
Cykelns och cyklingens historia
Redan på 1500-talet hade olika typer av fordon med hjul konstruerats där människans muskler var drivkraften. Resultaten var olika men under 1800-talet tog utvecklingen fart. Under uppfinningarnas århundrade rullade cykeln, tåget och bilen ut på räls och vägar och gjorde att människan kunde färdas fortare än hästen.
Springcykeln
Det första försöket till cykel var en så kallad Draisine (efter tysken Karl Drais). Det var en vuxen modell av dagens så kallade springcyklar. Den hade två hjul, sadel och handtag där föraren satt på sadeln och sparkade sig fram. Draisinen var av trä.
Även den fanns i tidigare varianter men blev inte populär förrän 1816 då det var hungersnöd i Europa. Många hästar nödslaktades och behovet av ett nytt sätt att förflyttas sig blev en nödvändighet.
Velocipeden
Nästa steg var att få upp fötterna från marken och trampa sig fram. Åren mellan 1820-1860 var idéerna många, till slut kom den första cykeln med vevarmar och pe
•
”I Paris har velocipeden blifvit fullkomligt naturaliserad och har der blivit ett så nyttigt kommunikationsmedel, att man undrar öfver, huru verlden kunde existera den förutan.”
Ny illustrerad tidning, 1869
På två hjul – för frihet och nöje
”Våren och sommaren 1818 kunde man i parker och på vägar i framför allt Frankrike se en märklig tvåhjuling i rörelse – en tidig form av cykel. Det var en skapelse som liknade dagens cykel så till vida att den hade två lika stora hjul, en ram med sadel och ett styre på det främre hjulet. Men till skillnad från dagens cykel sparkade man sig fram sittandes på sadeln. (Numera finns det liknade saker som småbarn lär sig rulla på innan de får en riktig cykel med trampor.) Sparkcykeln kallades hobbyhäst, springmaskin, velociped eller draisin, efter sin konstruktör, den då drygt trettioårige Karl Drais von Sauerbronn. Redan sommaren innan, år 1817, hade han själv sparkat sig fram över tio kilometer, från Mannheim till ett värdshus utanför