Hur funkar ånglok
•
Ånglok
Ett ånglok är ett lokomotiv för järnväg eller spårväg med en ångmaskin som motor. Ångloket var den första användbara loktypen, men används inte längre kommersiellt i industriländer. I vissa utvecklingsländer finns ånglok i drift, och i många länder finns de vid museijärnvägar för passagerartrafik eller godstransport. I Storbritannien finns till exempel Flying Scotsman kvar som driftsdugligt museifordon. I Tyskland anordnas evenemanget "Plandampf" där vissa ordinarie tåg ersätts med ångloksdragna tåg.
Teknik
[redigera | redigera wikitext]Allmän uppbyggnad
[redigera | redigera wikitext]Kraftöverföring
[redigera | redigera wikitext]Cylindrar
[redigera | redigera wikitext]Ångan från pannan matas in i cylindrar där den omvandlas till en fram- och tillbakagående rörelse. Ånglok har i regel två eller fler cylindrar. Encylindriga ånglok har designats men nackdelarna med bara en cylinder var större än fördelarna. Två cylindrar var därför det vanligaste i ång
•
En beskrivning av lokens historia i Sverige kan bli ungefär hur stor som helst. På den här sidan beskrivs de viktigaste utvecklingsstegen och några representativa loktyper.
I begynnelsen fanns ångan
Att järnvägar överhuvudtaget började byggas på 1800-talet hängde intimt samman med ångan. Visserligen fanns det industribanor redan tidigare där vagnarna drogs av hästar, men det var ångmaskinen som drev hela samhällsutvecklingen framåt på 1800-talet. Ångloken kunde dra mer, var snabbare och var - åtminstone efter några års utveckling - pålitligare.
I Sverige byggdes det första ångl
•
Ångpanna
Ångpanna är ett aggregat som producerar mättad eller överhettad ånga med visst tryck genom upphettning av vatten till kokning.
Huvudtyper
[redigera | redigera wikitext]Ångpannor indelas i två grundläggande huvudtyper med olika konstruktion och egenskaper.
Storvattenrumpannan är byggd som slutet kärl som utifrån och invändigt, via mantel, eldstad, rökrör mm tillförs värmen. Dessa karaktäriseras av stor mängd vatten i förhållande till effekten och detta gör dem långsamma och tunga vilket många gånger är värdefulla egenskaper då det innebär att pannan kortvarigt kan belastas med ånguttag flera gånger större än pannans effekt. En nackdel vid periodisk användning är påeldningsförlusten, den stora värmemängd som tillföras vid start för att pannan skall komma upp i temperatur och ge ånga av önskat tryck.
Eldrörpannan är byggd med rör, i vissa delar av pannan anordnade till batterier som genomströmmas av rökgasen och i andra ställda så tätt eller förenade med plåt