Hur många fjällnära
•
Fjällnära kor
16 Benjamin
3 Billy
37 Eskil
15 Link
1034 Linus
1 Lukas
7011 Mark
3 Runar
7 Sagar
Fjällnära kor kallas en grupp fjällkor som har använts i tradi- tionell fäboddrift eller som hus- hållskor på av- lägsna gårdar i Norrlands fjälltrakter. Eftersom gårdarna ofta varit ensligt belägna har utbytet av djur från andra besättningar och användandet av semintjurar inte varit så stort som hos fjällrasen i övrigt. De fjällnära korna har annars samma ursprung som fjällrasen med en arvsmassa som kan spåras tillbaka till fjällrasens stambok.
Till den fjällnära gruppen räknas djur som härstammar från sex besättningar. Först uppmärksammades djuren från Lillhärjeåbygget, Klövsjö och Biellojaure. Antalet djur från dessa tre besättningar ansågs vara för litet för att långsiktigt bevara gruppen utan risk för inavelsdefekter. Därför anslöts något senare två besättningar från Funäsdalen. Enstaka djur med härstamningar från Fatmomakke och Särna räkn
•
Fjällnära ko
- Ej att förväxla med Fjällko
Fjällnära ko är en svensk lantras av nötboskap, som utgör en separat, oberoende grupp inom rasen fjällko. Dess främjande sker av två svenska avelsföreningar. Föreningen Svensk Fjällrasavel engagerar sig för hela rasen fjällko och har en underavdelning för fjällnära kor. Föreningen Äldre boskap arbetar enbart med fjällnära kor.
Föreningarna har något skilda avgränsningar av begreppet fjällnära ko. Föreningen Äldre Boskap godtar enbart djur som härstammar från fyra ursprungsbesättningar: i Lillhärjåbygget i Härjedalen, Biellojaure i Lappland, Klövsjö i Jämtland och Fatmomakke i Lappland. Föreningen Svensk Fjällrasavel godtar också djur från Funäsdalen i Härjedalen och Särna i Dalarna.
Den som på 1980-talet slog på trumman för den fjällnära boskapen var Nils Dahlbeck tog på 1980-talet initiativ till att bevara fjällnära kor och fick då flyttat två kor från Klövsjö innan fäboddriften i byn upphörde till Västkuststiftelsen och fick
•
Fjällnära ko
Den fjällnära kon har sitt ursprung i den nordsvenska lantkon. På några få ensligt belägna platser, bland annat i Härjedalen, har man hittat grupper av kor som levt isolerade under många generationer. Därför har de fortfarande samma utseende och egenskaper som förr. Det är tåliga kor som är lättskötta, friska och ett typexempel på en lantras som anpassat sig till sin extrema miljö.
Anpassad till långa vintrar
Förr var de fjällnära korna tvungna att under åtta månader klara stallfodring på knappt foder. På somrarna drev man boskapen till fäbovallarna för bete. Under den korta sommaren hade de möjligheten att utnyttja ett proteinrikt sommarbete till att lagra fett. Den fjällnära kon lärde sig att klara sig på små mängder magert foder men ändå ge mjölk. En annan utmärkande egenskap för den fjällnära kon är att den har lätt för att hitta hem.
De fjällnära korna är snälla djur men kan bli förfärligt ilskna när det gäller att försvara sig mot varg och andra rovdjur. När