Hur påverkar det blåa
•
Blått ljus ger oss vita nätter
Omkring år 350 f Kr skrev Aristoteles en artikel om sömn med titeln »Om sömn och sömnlöshet«. Han funderade kring vad vi egentligen gör när vi sover och varför. År 1924 fick vi veta varför vi nästan varje natt under vårt liv genomgår en häpnadsväckande metamorfos, när den tyske psykiatern Hans Berger uppfann elektroencefalografen och därmed fick sömnen att övergå från filosofi till vetenskap.
Sömnen betraktas som ett avbrott i livet. Människor sover drygt sju timmar per natt, vilket är minst en timme mindre än för ett sekel sedan. Under en god natts sömn genomgår vi vid 4–5 tillfällen flera sömnstadier. Hjärnans beteende och målsättning förändras i grunden och vårt medvetande fördunklas. Under sömnen blir vi nästan förlamade och kan inte ens darra. Vi närmar oss dödens gränsland. Vi sover, men hjärnan är inte mindre aktiv, utan bara aktiv på ett annat sätt. Den vakna hjärnan är optimerad för att samla in data, medan den sovand
•
Ljuset från skärmar försämrar sömnen och minnet
Men så är det faktiskt. Skärmar strålar ut blått ljus på en frekvens som lurar kroppen att tro att det är dag.
– När det blir mörkt och vi ska gå och lägga oss så ökar normalt sett nivåerna av sömnhormonet melatonin. Men när vi utsätter oss för det blåa ljuset från alla skärmar vi omger oss med så påverkar det just melatoninet och trycker ner det vilket gör det svårare att somna, berättar Frida Rångtell, sömnforskare vid Uppsala universitet.
Sömntest i en källare
För att ta reda på mer exakt hur det blåa ljuset från skärmarna vi omger oss med, och ofta tar med oss ända ner i sängen, påverkar oss har Frida inlett en stor studie nere i sömnlabbet i källaren på universitetet.
– Vi jämför hur det är att läsa en bok i pappersform med att läsa samma bok från en surfplatta under två timmar innan man lägger sig. Ett 40-tal personer får tillbringa en kväll och en natt här nere i källaren vid två olika tillfällen. Ena gången läser de en van
•
Blått ljus: både bra och dåligt
Ljus hjälper oss inte bara att se utan påverkar vårt allmänna välbefinnande och är samtidigt ett viktigt sätt att reglera vår biologiska rytm. Ljuset påverkar om vi är vakna eller sover, om vi är fokuserade och produktiva samt om vi känner oss friska och fyllda av energi.
Ljusets biologiska effekt på vår kropp har bevisats i olika vetenskapliga studier. Ultraviolett ljus påverkar till exempel produktionen av vitaminer. Ljus och i synnerhet blått ljus påverkar vår hormonbalans. Hormonerna i vår kropp reglerar hur vi känner oss och vår sömn-/vakencykel. I dagsljus är andelen blått ljus relativt hög, men betydligt lägre på kvällen.
När det är ljust ute frisätter kroppen serotonin, även känt som "lyckohormonet" och kortisol, som är ett stresshormon. Båda dessa hormoner gör att vi känner oss vakna och aktiva. Melatonin anses dock vara ett sömnhormon som gör att vi känner oss trötta och sover gott när det är mörkt ute.
Ljus, och då framför a