Hur tyskvänlig var gustav
•
Sverige och andra världskriget, del 3: Den svenska neutralitetspolitiken i ett kritiskt perspektiv
Vid andra världskrigets utbrott förklarade sig Sverige neutralt. Neutraliteten sattes under kriget på svåra prov och vid flera tillfällen avvek Sverige från en strikt neutralitetslinje. Under tiden 1941-1942 gjordes stora eftergifter mot tyska krav. Under 1942-1943 svängde inställningen. Sverige sa då i större utsträckning nej till tyska krav och förde en politik som var mer till förmån för de allierade. De sista krigsåren intog Sverige en allt tydligare ställning för de allierade. Sverige lyckades dock genom hela kriget undvika att bli indraget i den världsomspännande konflikten.
Bild: U40317222
Tyska alpjägare på tåg genom Sverige 1940 (transittrafik).
En fråga som väckt debatt
Länge har den dominerande uppfattningen bland historiker varit att den svenska neutralitetspolitiken var förankrad i den allmänna opinionen och att de eftergifter som gjordes var helt nödvändiga o
•
Svenska kungen skrev hyllningsbrev till Hitler
Han skrev för hand, och han skrev på tyska
SVT:s dokumentärserie ”Sveriges sista kungar” har hunnit väcka mycket diskussion innan den ens visats i TV-tablån. Främst om vår nuvarande kungs uttalanden.
Men dokumentären handlar om så mycket mer. Inte minst om kungahusets problematiska relation till den tyska nazismen.
”Min käre rikskansler”
Traditionen var att svenska prinsar gifte sig med tyska prinsessor.
– Familjen har ju relationer, med ingifta drottningar från Tyskland och så vidare. Det är ju liksom en delad lojalitet, säger Carl XVI Gustaf i dokumentärserien.
Under första världskriget försökte drottning Victoria, som var preussisk hedersöverste, övertyga kung Gustaf V om att gå med på Tysklands sida. För detta hyllades hon med fackeltåg i Berlin.
Någon månad efter Kristallnatten gav Gustaf V en av Sveriges finaste ordnar till Hermann Göring. Midsommaren 1941 hotade kungen att abdikera om inte fullt beväpnade tyska tru
•
Gustaf V och Adolf Hitler
Hur var egentligen relationerna mellan Gustaf V och Adolf Hitler? Kungen var ju välkänt tyskvänlig, men också betydligt mer gammaldags konservativ än Führern. Kände de varandra? Uppskattade de varandra?
Jodå, de kände varandra, men de uppskattade knappast varandras sällskap. Det är belagt att den svenske kungen, tyskvänligheten till trots, var allmänt skeptisk till Hitler och delar av dennes politik. Redan 1933, när president Hindenburg ännu levde, avbröt Gustaf V sin hemresa från den årliga vistelsen på Rivieran i syfte att läxa upp den blivande tyske diktatorn. Han for till Berlin, bjöd in de tyska ledarna på lunch på svenska legationen och förklarade för Hitler att nazisternas judepolitik skulle få katastrofal verkan på Tysklands internationella rykte. Kanslern borde ”fara skonsammare fram”. Den svenske ministern af Wirsén, som tjuvlyssnade bakom dörren, har vittnat om att han hörde Hitler höja rösten och slå näven i bo