Hur märks segregation i
•
Segregationen ökar i 209 kommuner
Det är tydligt att segregationen inte längre är en storstadsföreteelse. I Dagens Samhälles granskning av hur segregationen ser ut i landets kommuner har hela 70 kommuner ett index över 30. Det betyder att 30 procent av kommunens befolkning skulle behöva flytta inom kommunen för att jämna ut fördelningen mellan de med utländsk respektive svensk bakgrund.
Totalt sett har segregationen ökat i 209 kommuner de senaste tio åren (se listor alla kommuner längst ned/till höger).
– Vi ser i nästan alla städer med befolkningsökning att gränsen mellan utanförskap och innanförskap blir allt skarpare, säger Martin Grander, som forskar i Urban integration på Malmö högskola.
1998 presenterade Göran Perssons regering en Storstadsproposition baserad på två utredningar om problemen i storstädernas förorter. Nu skulle man ”bryta den sociala och etniska segregationen i storstadsregionerna och verka för jämlika levnadsvillkor för storstädernas invånare”. På tre
•
In- och utflyttning
Alex Giménez de la Prada.
I avhandlingen Local Social Exposure and Inter-Neighborhood Mobility undersöker Alex Giménez de la Prada segregationen i Sverige 1998–2017 och hur majoritetsbefolkningen flyttat ut från olika områden när etniska minoriteter flyttat in. Undersökningen bygger på svenska befolkningsregister för främst Stockholm men även övriga delar av landet under den aktuella 20-årsperioden.
Avhandlingen visar ett litet, men ändå statistiskt signifikant, samband mellan inflyttning av etniska minoriteter och utflyttning bland majoritetsbefolkningen. Samtidigt finns en tydlig gräns vid fem-tio procent för minoriteten, är andelen mindre än så märks ingen påverkan alls.
– Benägenheten att flytta ökar sedan upp till en andel på 20–25 procent. Jämnt fördelade områden, 50–50, ä
•
Kakor på scb.se
Boendesegregation innebär att människor med olika socioekonomiska förutsättningar lever geografiskt åtskilda från varandra.
– Studier visar att boendesegregationen har ökat i Sverige och att låginkomsttagare och höginkomsttagare är de som lever mest segregerat, säger Karin Lundström, demograf på SCB.
Områden utifrån socioekonomiska förutsättningar
I den här undersökningen har olika områden i landet delats in utifrån socioekonomiska utmaningar och förutsättningar, där områdestyp 1 har stora utmaningar och områdestyp 5 har mycket goda förutsättningar.
– Drygt 13 procent av Sveriges befolkning lever i områdestyp 1 eller 2. Här är det vanligare med lägre utbildnings- och inkomstnivåer, fler bor i hyresrätt och andelen personer med utländsk bakgrund är större jämfört med andra områden, säger Karin Lundström.
I socioekonomiskt blandade områden, områdestyp 3, bor 22 procent av befolkningen. Även här är andelen i hyresrätt och andelen med utländsk bakgrund hö