Hur får man fästingar
•
Fuktighet och temperatur
Fästingar är beroende av fuktighet för sin överlevnad. Eftersom de äter, eller dricker blod, relativt sällan får de vanligtvis inte i sig tillräckligt med vätska med födan utan måste ta upp vatten från omgivningen. De kan extrahera vatten från luften när den relativa fuktigheten är 80-96%.
När fästingar sitter en bit upp på till exempel ett grässtrå och väntar på ett förbigående värddjur dunstar vätska från dem. Då och då måste de klättra ner och tanka vatten eftersom luftfuktigheten är störst närmast marken.
Med stigande värme blir det allt svårare för fästingar att få tillräckligt med vätska. Varma och torra somrar minskar därför fästingarnas aktivitet.
Värddjur
Däggdjur, fåglar och kräldjur, de kan alla angripas av fästingar. Larvernas värddjur är främst möss, sorkar och näbbmöss, men även småfåglar. Eftersom de innehåller mindre fuktighet hinner de inte så högt upp i vegetationen som större fästingar. Därför träffar de oftast bara på mindre djur.
N
•
Fästingar trivs i fuktig och frodig terräng som till exempel i lövskog och i högt gräs. Andra typiska områden där fästingar förekommer är lundar, åkerrenar, strandbuskage och gräsmarker.
I Sverige dominerar den så kallade vanliga fästingen (Ixodes ricinus) som finns i hela Götaland, nästan hela Svealand och även, men i mindre antal, utefter Norrlandskusten. De senaste decennierna har den även börjat sprida sig inåt landet i Norrland, främst utmed de stora älvarna. Det är förmodligen fåglar och vandrande däggdjur som bidragit till denna spridning.
Förutom den vanliga fästingen, som förekommer rikligt i Sverige, upptäckte man 2015 en annan fästingart som kan sprida TBE, tajgafästingen (även kallade sibirisk fästing, Ixodes persulcatus), i Norrbotten och på öar nordost om Umeå.
•
Vad avgör om det finns mycket fästingar?
Vad avgör egentligen om det finns mycket fästingar i ett område? Var trivs de bäst, vilka fiender har de och hur påverkas de av klimatförändringarna.
Annons
Thomas Jaenson är en av de forskare som media gärna hör av sig till för att få kommentarer om “monsterfästingar”, “jättefästingar” och annat som har med dessa kryp att göra. Han är professor i medicinsk entomologi vid Institutionen för organismbiologi på Uppsala universitet och har i mer än 30 år forskat på fästingar och fästingöverförda infektioner. För Natursidan berättar han mer om deras sätt att leva, vad som får dem att öka i antal och vad som missgynnar dem.
Grundläggande fästing-fakta
Först och främst – fästingar är inte insekter. De är spindeldjur och bara i Sverige finns ungefär 20 arter, men det är framför allt den som heter “vanlig fästing” som vi människor får närkontakt med. De flesta andra fästingar går på fåglar,