Hur gör man gravitation
•
Så fångar man en graviton
Forskare har räknat ut hur enstaka gravitoner kan detekteras. Forskarna inom Igor Pikovskis grupp
har tagit reda på hur enstaka gravitoner kan detekteras med hjälp av kvantavkänning av gravitationsvågor. Bilden har skapats av Pikovskis forskargrupp.
Gravitationen är en av de grundläggande krafterna i naturen, men den är också den absolut svagaste. Gravitationen visar sig när stora massor är inblandade, men på mikroskopisk nivå spelar den knappast någon roll alls. Men om vi tror på kvantteorin måste även gravitationen bestå av små, kvantiserade partiklar - gravitoner. Precis som fotoner är de partiklar som utgör ljus, är gravitoner de partiklar som utgör gravitationsvågor. Och även om det inte finns någon fullständig teori om kvantgravitation (den eftertraktade ”teorin om allt”), så är alla försök till en sådan teori överens om ett faktum: gravitonerna existerar. Men dessa svårfångade partiklar antogs vara för svåra att observera.
Forskare
•
vad är det som gör att gravitations kraften drar oss neråt?
Gravitationen är en naturkraft. Det är så naturen fungerar. Gravitationskraft är samma sak som tyngdkraft.
Två föremål dras till varandra. Det gäller allt. Men kraften är väldigt svag, har du till exempel två bollar på golvet kommer de ju inte att åka mot varandra. Men om åtminstone det ena föremålet har stor massa blir kraften stor.
Newton kom på att ju större massa föremålen har, desto starkare är dragningskraften. Planeten Jorden är stor och har jättestor massa. Därför är kraften stor mellan Jorden och föremål på jordytan.
Månens massa är mycket mindre än Jordens. Du har kanske sätt astronauter skutta runt på månen. Att de kan hoppa så lätt, att de inte är så tunga, beror på att månens gravitation är lägre än Jordens. Det beror på att månens massa är lägre.
Tänk på att ett föremåls massa är densamma överallt i hela universum. Väger man 70 kg på jorden så väger man 70 kg på månen. Men tyngden är mindre
•
Tyngdkraften
Om tyngdkraften
Enligt Newtons gravitationslag attraherar alla massor i universum varandra med den så kallade gravitationskraften. Med tyngdkraft menas i detta sammanhang (vektor-)summan av gravitationskraften och den centrifugalkraft som orsakas av att jorden roterar.
När vi studerar jordens tyngdkraftsfält i geodesin används dock inte enheten för kraft (Newton) utan enheten för acceleration. Detta motiveras av att vi är intresserade av den kraft som påverkar en enhetsmassa, vilken enligt Newtons andra lag (kraft = massa * acceleration) är lika stor som accelerationen. Enligt denna konvention behandlar vi alltså tyngdkraften g som en acceleration med enheten m/s². Inom tyngdkraftsmätning används dock fortfarande vanligtvis den äldre enheten Gal, uppkallad efter Galileo Galilei (1564‑1642). 1 Gal = 1 cm/s².
Tyngdkraftens variation
Tyngdkraften (g) är inte konstant utan varierar på jordytan; dels med läget, dels med tiden. Ett g-värde blir högre ju närmare jordens m