Hur gör man neurologiska
•
Vad gör en neurolog?
Fakta
- Sex års studier på läkarprogrammet.
- Fem års specialiststudier i neurologi.
Vad är en neurolog?
En neurolog är en specialistläkare som är expert på nervsystemet och de sjukdomar som kan uppstå där.
Nervsystemet består av hjärna, ryggmärg och alla nerver som finns i kroppen.
För att utbildas till neurolog går man först läkarlinjen och vidareutbildar sig sedan i neurologi.
Neurologi är vetenskapen som studerar nervsystemet – hur det är uppbyggt, hur det fungerar och sjukdomar i nervsystemet.
Det handlar om att undersöka hur hjärnan, ryggmärgen och nerverna fungerar både var för sig och tillsammans för att kontrollera olika funktioner i kroppen.
Vad gör en neurolog?
En neurolog är expert på sjukdomar och symtom från nervsystemet. Det kan vara symtom som domningar, svårigheter att röra en kroppsdel, nedsatt känsel, att man ser dubbelt och huvudvärk.
Neurologen utreder orsaken till symtomen, ställer diagnos och gör en behandlingsplan.
En n
•
Neurologisk undersökning i medicinhistoriskt perspektiv
Alla läkare förväntas kunna göra en neurologisk undersökning, det vill säga en undersökning som kan påvisa avvikelser i nervsystemets funktion. En sökning på Google med »neurologic examination« ger 89 400 000 träffar (som jämförelse ger »cardiac examination« 67 700 000 och »orthopedic examination« 52 700 000), och på Youtube finns massor av (mer eller mindre lyckade) filmklipp med förslag på hur den neurologiska undersökningen kan utföras.
Under 1900-talet har den neurologiska undersökningen beskrivits och modifierats i en rad stora böcker, varav praktverket är »The neurologic examination« av Russell N DeJong på över 1 000 sidor, utgiven i en rad upplagor efter 1950 (sjunde utgåvan 2013). Denna bok beskriver, utan överdrift, enligt förordet »in some detail« vad som är nödvändigt för en neurologisk undersökning. Hur den neurologiska undersökningen lämpligen ska utföras och vilka test som ska ingå finns det olika åsikter om,
•
Grundläggande neurologstatus innefattar ett fleratal olika undersökningsmoment. Nedanstående filmer går igenom de vanligaste momenten som kan användas som en slags screeningundersökning på patienter vid misstanke om neurologisk avvikelse.
Rutinnervstatus 2.0
Professorna Arne Lindgren, Jan Malm och Lars Johan Liedholm har utarbetat rutinnervstatus som samlar allt väsentligt i neurologstatus och är utarbetat för att vara enkelt att genomföra och dokmentera. Denna video visar Rutinnervstatus 2.0.
Visa filmen Rutinnervstatus 2.0 här (lösenord: sefilmennu)
Rutinnervstatus
A. Under samtalet
Högre cerebrala funktioner
1. Påverkan av talet (dysartri, dysfasi)
2. Vid behov enkel screening avseende orientering, minne, spatial funktion, uppmärksamhetsstörning
Observera
3. Ofrivilliga rörelser
4. Ansiktsmotorik
5. Avklädning (patientens motorik)
B. Patienten stående
1. Gångmönster
2. Tå- och hälgång
3. Rombergs prov
4. Finger-näsförsök
5. Nigsit