Hur långt når ljus
•
Ett ljusår är långt. Nästan ofattbart långt och trots det kommer man nästan ingenstans om man reser ett ljusår ut i rymden. Du kommer inte ens kunna lämna solsystemet som sträcker sig ungefär 1,5 ljusår bort. Men hur långt är ett ljusår då?
Ett ljusår, det vill säga den sträcka en ljusstråle färdas i vakuum under ett år, är 9,46 biljoner kilometer, eller mer exakt 9 460 730 472 580 800 meter (siffrorna kan variera lite beroende på vem man frågar). Superlångt med andra ord och det innebär ju samtidigt att ljuset också färdas väldigt snabbt om det hinner så långt på bara ett års tid. För att få en uppfattning om hur snabbt kan vi kosta på oss en jämförelse.
För att ta sig till månen, som ligger runt 384 400 kilometer från jorden, behöver moderna bemannad
•
Ljudet rör sig med olika hastighet beroende på vilket material vibrationerna transporteras i.
I luft rör sig ljudet ungefär 340 meter per sekund (m/s). För att omvandla meter/sekund till enheten kilometer/timmen multiplicerar man med 3,6: 340 m/s * 3,6 = 1224 km/h.
En klassisk situation när du har nytta av detta är när åskan går. Ljuset är enormt mycket snabbare än ljudet. När du ser blixten kan du räkna tills du hör åskmullret. Varje sekund innebär att ljudet från åskan har rört sig 340 meter. Varje sekund mellan ljuset och mullret motsvarar alltså 340 meter.
Foto: sethink / Pixabay License
Ljudet rör sig olika snabbt i olika ämnen (luft, vatten, metall, glas, osv). Det beror på att det som transporterar ljudet är molekyler som rör sig. Ju närmare dessa molekyler sitter varandra desto snabbare kommer de i kontakt med varandra och kan föra vidare rörelsen.
Om man knäpper till i sidan på de två raderna med kulor ovan kommer rörelsen att spridas snabbare ju tätare k
•
Mesopelagiska zonen
| Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2025-02) Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Mesopelagiska zonen eller skymningszonen är den djupzon i det öppna havet som är under den epipelagiska zonen (zonen närmast ytan) och över den batypelagiska zonen (även kallad den mörka zonen). Namnet på zonen kommer av pelagial som betyder öppet vatten och av grekiskans mesos som betyder "i mitten".
Mesopelagiska zonen sträcker sig i klart vatten från 200 meter till 1 000 meters djup. Anledningen till att den även kallas skymningszonen är att lite ljus tränger ned så långt.
Utforskning av djupzonen
[redigera | redigera wikitext]Under andra världskriget uppfanns ekolodet som idag används på de flesta lite större båtar för att man ska kunna mäta djupet. När denna teknologi var ny upptäcktes ett f