Hur framställs koppar
•
KOPPAR
Hållbart, klassiskt och elegant material med anor. Låt materialet patineras med tiden eller välj bland flera förpatinerade utföranden.
Kopparplåten har lång tradition som byggmaterial i Sverige. Ren koppar kan hittas i naturen men finns mest i mineral så som kopparkis i exempelvis Falu koppargruva. Koppar framställs ur malmerna genom smältning, lakning och elektrolys.
Den mjuka kopparplåten har en jämn sidenmatt ytfinish medan den halvhårda kvaliteten är blank. Vid exponeringen utomhus mattas emellertid ytan relativt fort, och efter några månader har ytan antagit en brun kulör som med tiden mörknar allt mer. Den, av de flesta, efterlängtade gröna patinan består vanligen av kopparhydroxidsulfat, eller i närheten av havet, kopparhydroxidklorid. I gynnsamma fall i städer och vid kusten börjar patinan framträda efter åtta till tio år. I ren lantatmosfär däremot kan patinan utebli helt och kopparytan förblir brunsvart. Med hjälp av bland annat förpatinering kan man idag få fr
•
Koppar
- Den här artikeln handlar om grundämnet. För färgen, se Koppar (färg). För dryckeskärlet, se Kopp.
| Koppar | ||
Emissionsspektrum | ||
| Generella egenskaper | ||
| Relativ atommassa | 63,546 u | |
| Utseende | Rödaktig metallisk | |
| Fysikaliska egenskaper | ||
| Densitet | 8 926 kg/m³(273 K) | |
| Aggregationstillstånd | Fast | |
| Smältpunkt | 1 357,6 K (1 083,4 °C[1]) | |
| Kokpunkt | 2 840 K (2 567 °C[1]) | |
| Molvolym | 7,11 × 10-6m³/mol | |
| Smältvärme | 13,05 kJ/mol | |
| Ångbildningsvärme | 300,3 kJ/mol | |
| Atomära egenskaper | ||
| Atomradie | 135 (145) pm | |
| Kovalent radie | 138 pm | |
| van der Waalsradie | 140 pm | |
| Jonisationspotential | Första: 745,5 kJ/mol Andra: 1 957,9 kJ/mol Tredje: 3 555 kJ/mol Fjärde: 5 536 kJ/mol (Lista) | |
| Elektronkonfiguration | ||
| Elektronkonfiguration | [Ar] 3d10 4s1 | |
| e− per skal | 2, 8, 18, 1 | |
| Kemiska egenskaper | ||
| Oxidationstillstånd | 2, 1 (svag bas) | |
| Elektronegativitet | 1,9 (Paulingskalan) | |
| Diverse | ||
| • Bild: tibozuccari1980 / Pixabay License Koppar är en användbar metall. Förr användes koppar till hustak och kanoner. Idag används 65 procent av kopparen som framställs för att leda elektricitet. Andra användningsområden är elektronik, propellrar, mynt och musikinstrument. Framställning av koppar: Bild: Zajcsik / Pixabay License Kopparmalmen som används vid framställningen kallas kopparkis (CuFeS2) och kopparglans (Cu2S). Dessa malmer anrikas först. Sedan smälts de och blandas med syrerik luft så svavlet försvinner. Smältning och tillförsel av syrerik luft görs ytterligare en gång och eventuellt blandas det i lite fin sand som oönskat järn reagerar med och bildar slagg. Nu är malmens renhet 98-99 procent. Sista steget är att göra en elektrolys. Vid elektrolys används elektricitet för att få en lösnings joner att röra sig mot strömkällans plus- eller minuspol beroende på jonladdning. Miljöproblem med kopparframställning:
| ||