Hur många ton vete
•
Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2023
Kort om statistiken
Mer ingående beskrivningar om statistikens framtagning och dess kvalitet och tillförlitlighet beskrivs i "Kvalitetsdeklaration" samt "Statistikens framställning" under rubriken "Metod och kvalitet”.
Det här beskriver statistiken
Jordbruksverkets prognosmetod prognostiserar skörden av vanliga lantbruksgrödorna utifrån väderdata och tidigare års skördar. Metoden bygger på statistiska regressionsmodeller där skördarna beskrivs som funktioner av olika mått på väder. Modellerna bygger på skörde- och väderdata från januari 1965 till och med sommaren 2023. De grödor som skördeprognosen omfattar är: höstvete, vårvete, höstråg, höstkorn, vårkorn, havre, blandsäd, höstrågvete, vårrågvete, höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs.
Så tar vi fram statistiken
Som underlag för prognoserna har skördedata på länsnivå och väderdata från en väderstation per län använts, samt stödansökta arealer 2023. Vä
•
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2023. Preliminär statistik för riket
Kort om statistiken
Det här beskriver statistiken
I denna statistikrapport redovisas preliminära uppgifter på riksnivå om 2023 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Statistiken baseras på en rikstäckande undersökning där cirka 1 000 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Preliminär statistik för län och produktionsområden kommer att publiceras i mitten av december. Resultaten baseras då på uppgifter från drygt 4 000 lantbrukare. Slutliga resultat för 2023 kommer att redovisas under våren 2024. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I slutet av juni 2024 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.
Sedan lång tid tillbaka har årliga uppskattningar av skördar inom jordbruket i Sverige redovisats. Skördeuppskattningar enligt den så kallade objektiva metoden infördes i början av 1960-talet, genomfördes
•
Odla spannmål
Innan bonden sår brukar marken plöjas och harvas. Det gör bonden med traktor, plog och harv. Genom att vända jorden med en plog och därefter harva så dör ogräset och jorden blir jämn och passar bra för sådd. Sådd är närutsäde, eller fröna, placeras i jorden med en såmaskin. När fröna är i jorden väntar de på det perfekta tillfället att gro. Det händer när temperaturen och fuktigheten är precis rätt. Fröet tar upp vatten och sväller till dess att fröskalet spricker. När skalet har spruckit söker sig roten ner i jorden efter vatten och grodden uppåt mot solens ljus. När grodden når ytan sticker de första små bladen upp och fältet grönskar.
Grödan fortsätter sedan att växa tills dess att den blommar. Samtidigt börjar kärnan i växten att mogna och gror till att säden är färdig att skördas. När grödan är mogen är det dags att skörda. Det gäller att säden är torr när bonden ska skörda, annars kan den blir förstörd. Därför vill bonden inte ha regn i skördetider. Sä