Hur många universella
•
Med mycket avancerade analysmetoder kan man bestämma massan för enstaka atomer. En väteatom väger cirka #2 \cdot 10^{-27} # kg, en kolatom cirka #2 \cdot 10^{-26} # kg och en guldatom cirka #3 \cdot 10^{-25} # kg. Eftersom en atom väger så lite, är det ganska opraktiskt att använda enheten kilogram. Därför kom forskare i början på #1960-# talet överens om att införa en helt ny enhet för att ange massan för atomer, atommassenheten #1 # unit, #1 # u.
#1 # u #= # #\frac{1}{{12}}# av #^{12}# C-isotopens massa
#1 # u #= 1,6605 \cdot 10^{-27} # kg #= 1,6605 \cdot 10^{-24} # g
Uttryckt i enheten kilogram är #1 # u #= 1,6605 \cdot 10^{-27} # kg. Man bestämde att en atom av den vanligaste kolisotopen #{}^{12}#C har en massa på exakt #12 # u. De övriga atomernas massor jämförs med denna massa. Den minsta atomen, #{}^{1}#H, har en massa på ungefär #1 # u. Grund&aum
•
Man brukar säga att känslor är ett universellt språk som kan förstås av alla, oavsett vilket land man kommer ifrån. Men forskare vid University of North Carolina i Chapel Hill har visat att detta inte stämmer.[1] Dessa forskare har gjort en grundlig undersökning av känslornas semantik i 2 474 språk över hela världen. Det visar sig att ”ilska” och ”kärlek” inte betyder samma sak överallt.
Denna nya upptäckt, som har publicerats i Science Magazine, bekräftar att tolkning handlar om mer än ordagrann översättning. För att på ett korrekt sätt förmedla en tanke från språk A till språk B måste man känna till den kulturella kontexten och subtila nyanser. Det är svårt att behålla den korrekta innebörden om vi inte har kunskap om det aktuella språkets kultur samt dess intrikata slingervägar.
Vad är ”kärlek”?
Vi kanske tror att konceptet ”kärlek” är förknippat med samma sak världen över. Men inget skulle kunna vara längre från sanningen! I Europa förknippas det med ”tycka om” eller ”vilja
•
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna
30 artiklar
Den allmänna förklaringen består av 30 artiklar som gemensamt uttrycker de grundläggande och universella fri- och rättigheterna. Artiklarna behandlar både sådant som alla har rätt till, som frihet och utbildning, och sådant som alla har rätt att vara fri från, som slaveri och tortyr. Det är den första universella förklaringen om att det finns grundprinciper av odelbara rättigheter som gäller för alla och som världens stater gemensamt ska leva upp till. Förklaringen är en gemensam viljeyttring och ett moraliskt ställningstagande av världssamfundet, som inte är juridiskt bindande. Förklaringen utgör däremot utgångspunkten för många juridiskt bindande fördrag, konventioner och traktat. Förklaringen utgör grunden i det internationella arbetet med att övervaka de mänskliga rättigheterna i världens stater.
Förklaringens uppkomst
Efter andra världskriget fanns det en stark vilja att på internationell nivå skapa en