Hur träd filter
•
EcoVault – dagvattenmagasin med filtrering
EcoVault är ett välkänt, platseffektivt dagvattenmagasin med filtrering. Strukturen som blivit lite av en standard i branschen har både en hög reningskapacitet samt flödeskapacitet. Den utformas, till exempel genom anpassade filter samt utefter de platsspecifika förutsättningar som finns med avseende på flöden och typ av föroreningar. De platseffektiva egenskaperna gör att EcoVault kan användas i stället för större dammar men ändå uppnå god reningsgrad på grund av filtrering.
EcoVault reducerar;
– Partiklar
– Metaller
– Petroleumprodukter
– Lösningsmedel
– Mikroplaster
– Näringsämnen etc.
Dagvattenmagasinet, som finns i olika former och storlekar, lämpar sig väl för allt från småskaliga till storskaliga infrastrukturanläggningar, kommunala och industriella dagvattenlösningar, gruvindustrin, och småbåtshamnar m.m.
Kontakt
08-23 53 00
[email protected]
Hemsida
•
I ett naturreservat strax utanför Göteborg kramar professor Anders Dahlberg om en 25 meter hög gran. Han blickar upp mot trädkronan, greppar en kvist och drar med pekfingret över barren.
– De är fulländade entreprenörer, säger han. Genom fotosyntesen skickar de energi till svamparna nere i backen. I gengäld får de näring och vatten.
Som mykolog är han mest intresserad av svampar, så han stövlar i väg mot en närliggande sten där han sätter sig på huk och fläker upp mosstäcket. Dahlberg pekar på några tumnagelstora trådbylten på mossans undersida: mykorrhiza, en sorts svampar som växer på alla träds rötter.
Hundratals miljoner år gamla fossiler visar att redan de första landlevande växterna samexisterade med de underjordiska svamparna, som naturvetarna länge trodde parasiterade på plantorna. I slutet av 1800-talet upptäckte den preussiska mykologen Albert Bernhard Frank att de i själva verket samarbetade.
Vill du läsa mer? 0 kr första månaden!
Vi ger dig oväntade avslöjand
•
De flesta har nog som barn räknat ringarna i ett träd för att se hur gammalt det är. Vad mer kan träd berätta?
– Jag hade i stort sett samma kunskapsläge innan jag började plugga – först miljövetenskap, sedan atmosfärsvetenskap – och gjorde en masteruppsats där jag försökte rekonstruera sommartemperaturer i Sverige med hjälp av trädringar. I vårt klimat sover träden på vintern, men från ungefär mars till oktober bildas årsringar, och densiteten i den mörkare höstveden har visat sig korrelera väldigt starkt med temperaturen på sommaren. Genom att borra fram prover ur träd och kartlägga deras ringar kan man alltså återskapa hur klimatet har sett ut historiskt.
Varför är det viktigt?
– Det är avgörande för att kunna förutse hur klimatförändringarna kommer att se ut i framtiden. Vi har klimatdata ungefär 150 år tillbaka i Sverige som är ganska bra. Men ju exaktare och längre historiska tidsserier vi har, desto bättre blir framtidsprognoserna. Just nu arbetar jag och mina kollegor