Hur används gmo i

EU‑länderna och nationella myndigheter fattar beslut om GMO

Beslut om att använda GMO kommersiellt (till exempel att sälja GMO-produkter) fattas gemensamt av EU‑länderna. Sådana tillstånd gäller i hela EU. För odling kan dock ett EU‑land besluta att ett tillstånd inte ska gälla på sitt territorium. 

Varje EU‑land beslutar själv vilka GMO som får användas i fältförsök och i laboratorier, växthus, stall och andra inneslutna miljöer.

Jordbruksverkets ansvar för GMO

I Sverige är ansvaret för verksamheter med GMO uppdelat mellan olika myndigheter. Jordbruksverket har ansvar för

• genetiskt modifierade djur och växter som lever på land (utom vissa skogsträd)
• användning av GMO som foder.

Vi bedömer ansökningar om att forska på, odla, importera och hantera genetiskt modifierade växter och djur. Dessutom kontrollerar vi GMO‑verksamheter, ger ut föreskrifter och deltar i diskussioner på EU-nivå inom vårt ansvarsområde.

Kommentera ansökningar

•

Kommersiell användning av GMO

Det här är kommersiell användning av GMO

Vi på Jordbruksverket använder uttrycket kommersiell användning av GMO för att beskriva det som i miljöbalken kallas att släppa ut en genetiskt modifierad organism (GMO) på marknaden. Uttrycket släppa ut GMO på marknaden innebär att tillhandahålla eller göra en GMO tillgänglig för någon annan, till exempel genom försäljning. Det omfattar även att man inte får importera en GMO som inte är godkänd inom EU även om den är avsedd att användas eller odlas för eget bruk.

Varje GMO måste godkännas för kommersiell användning

För att en GMO ska få användas kommersiellt måste den först godkännas enligt EU:s bestämmelser. Varje GMO, exempelvis en specifik växtart med en viss genetisk modifiering, ska prövas och godkännas. Om en GMO blir godkänd för kommersiell användning så gäller tillståndet vanligtvis i hela EU.

En GMO kan bli godkänd för ett eller flera användningsområden:

• användning av GMO som foder
• användning av

  •

  Genmodifiering av växter - hur gör man?

  
  På Gentekniknämndens sida beskrivs utförligt hur momenten nedan går till.

  1. Den önskade genen tas fram
     DNA från en växt som innehåller den önskade genen tas fram och renas. (Se hur det går till med DNA från kindceller i en interaktiv övning.)
  2. Genen klipps ut
     Genen klipps ut från växt-DNA-molekylen med restriktionsenzym. (Hur restriktionsenzym fungerar visas i detta videoklipp.)
  3. Växtgener sätts in i bakterier
     Plasmider fungerar som hjälpmedel för att flytta in gener i bakterier. En plasmid är en liten ringformad DNA-molekyl. Plasmiderna öppnas med samma restriktionsenzym som använts för att klippa ut genen från växt-DNA (violett färg).

  Både växt-DNA och plasmiderna har nu enkelsträngade ändar på molekylerna som är komplementära och därför passar ihop.

  Plasmiden och växtgenen fogas samman med enzymet ligas till en ring. Processen där plasmiderna binder till växtgenen fungerar inte alltid, vissa plasmider komme