Hur funkar rörelser

  • Vad är hjärnbarken
  • Vad består hjärnan av
  • Vad gör hjärnstammen
  • hur funkar rörelser

    • •

    Den del av hjärnan som styr våra rörelser har kartlagts

    Alla celltyper i motorbarken, den del av hjärnan som styr våra rörelser, har nu kartlagts i en ”cellatlas”, i ett stort internationellt forskningsprojekt. Syftet är att öka kunskapen om hjärnans sjukdomar, som ALS, och bidra till bättre behandlingar.

    Rörelse är en mycket komplicerad process som omfattar miljontals nervceller i olika delar av hjärnan, där motorbarken har en central roll. Signalerna skickas sedan från hjärnan till ryggmärgen och vidare ut till musklerna. För att öka kunskapen om hur detta fungerar har de olika celltyperna i motorbarken hos människa, mus och silkesapa nu kartlagts in i minsta detalj.

    Bakom satsningen finns ett stort konsortium av hundratals forskare sammanförda i BRAIN Initiative Cell Census Network, BICCN, som startades av amerikanska National Institutes of Health (NIH) år 2017.

    Cell

    •

    Rörelse (fysiologi)

    Rörelse beskriver inom fysiologin de muskulära samt neurologiska processer och mekanismer som är involverade vid rörelser av rörelseapparaten av olika slag. Dessa kan grovt indelas i viljestyrda och ej viljestyrda rörelser.

    Viljestyrda rörelser

    [redigera | redigera wikitext]

    1. Viljestyrda rörelser initieras i motorassociationsarean av frontallobens bark. Här formuleras den avsedda rörelsen.
    2. Informationen överförs till premotorarean (primära motorcortex) i gyrus praecentralis, som är den mest anteriora av frontallobens delar. Här tas signalen emot av pyramidceller (även kallade övre motorneuron), som bearbetar signalen och skickar en impuls till basala ganglierna.
    3. I basala ganglierna går signalen genom en feedbackbana, där det avgörs när den avsedda rörelsen skall initieras. Signalering går sedan till talamus, som i sin tur skickar tillbaks signalering om när rörelsen skall utföras till premotorarean av gyrus praecentralis.
    4. Informationen går sedan ner

      •

      När föremål rör sig från en position till en annan, dvs rör sig ett visst avstånd på en viss tid kan man tala om objektets hastighet.

      Hastighet betecknas  $v$  (från engelskans velocity), avståndet  $s$  och tiden  $t$.

      Konstant hastighet

      Vid konstant hastighet gäller:

      $v=\frac{\bigtriangleup s}{\bigtriangleup t}$=△△

      Samma formel ger medelhastigheten under tidsintervallet  $\bigtriangleup t$△. 

      SI-enheten för hastighet är meter per sekund, men det är även vanligt att ange hastighet i enheten kilometer per timme.

      Det är viktigt att kunna byta mellan dessa enheter. I videon lär vi oss att vi kan använda omvandlingsfaktorn 3,6. För att omvandla kilometer per timme till meter per sekund så dividerar vi mätetalet med 3,6. För att omvandla meter per sekund till kilometer per timme så multiplicerar vi med 3,6.

      Exempel 1 – km/h till m/s

      Omvandla 100 km/h till m/s.

      Lösning

      Vi ska omvandla km/h till m/s. Detta gör vi genom att dividera mätetalet med 3,6.

      $