Hur ser höftleden
•
Tidig diagnos viktig vid höftledsartros
Många patienter med höftledsartros får inte alltid rätt diagnos eller behandling i tid och flera skickas på röntgen för tidigt.
– Tänk efter innan du skickar någon till röntgen. Ledförändringar syns inte tidigt i förloppet och korrelationen mellan symtom och bild är svag. Det finns en risk för att diagnosen försenas när inget syns på röntgenbilden, säger Mattias Eirefelt, specialist i allmänmedicin vid Capio Gullmarsplans vårdcentral och ledamot i RPO rörelseorganens sjukdomar.
Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp Höftledsartros – primärvård är ett av de första vårdförloppen som blev godkända under våren 2020. Vårdförloppet beskriver vilka åtgärder som bör utföras inom primärvården och i vilken ordning det bör ske.
Gradvisa symtom
Vid höftledsartros kommer symtomen ofta gradvis och i början känns smärtan mest vid fysisk aktivitet och då ofta i ljumskar, säte, övre delen av låren, knän eller underben. Andra symtom kan vara igångs
•
ABC om Höftsmärta hos vuxna
Den här andra delen av »Höftsmärta hos vuxna« syftar till att mer ingående beskriva diagnoser och deras behandling.
Intraartikulär höftsmärta
Symtombilden för besvär från själva höftleden kallas med fördel ledsvikt, då detta har en typisk anamnes. Den består av belastnings- och aktivitetsrelaterad smärta och ibland stelhet [1]. I status förekommer smärta vid rörelse i höftledens ytterläge och nedsatt rörlighet. Att endast via status bedöma bakomliggande genes till ledsvikt går ej. Därför behöver status vägas samman med anamnes och radiologiska fynd för att komma närmare diagnos. Ledsvikt kan ha många olika orsaker, vilka överskådligt gås igenom nedan.
Artros
Artros är den vanligaste kroniska ledsjukdomen och drabbar framför allt personer över 50 år, men kan debutera redan i 20-årsåldern [2]. Prevalensen varierar beroende på om det är en klinisk, röntgenverifierad eller patientrapporterad diagnos, och incidensen har visats vara ungefär 2,1/1 000 per
•
Höftled
Höftled (latin: articulatio coxa) är i människans anatomi en synovialkulled mellan lårbenshuvudet (caput femoris) och höftledsgropen (acetabulum). Leden utgör axialskelettets och bäckengördelns övergång i lårbenet (os femoris) och ben. Med höften avses själva höftleden och de mjuka vävnaderna som omger den. I dagligt tal syftar dock ordet höften ofta på höftbenskammen.
I leden medges flexion på 0–160°, extension på 0–30°, abduktion på 0–45°, adduktion på 0–30°, utåtrotation 0–60° och inåtrotation på 0–40°.
Höftleden utsätts för stora belastningar och är därför mycket stark, stabil och tät. Höftledsgropen är mycket djup och lårbenshuvudet sitter djupt in i bäckenet (pelvis). Dessutom förstärks ledhålan av en omgivande ledläpp som i praktiken fördjupar leden. Leden omges av kraftiga ligament och skelettmuskler vilket förstärker den ossöa stabiliteten. En fettkudde, pulvinar acetabuli, fungerar som stötdämpare i leden.
Höftledens mekanik påverkas