Hur snabbt växer dvärgen
•
Vintergrönt
•
Rekordvindar uppmätt på pytteliten stjärna
Vindar på nästan 650 meter per sekund, eller 2 340 kilometer i timmen, har uppmätts på den bruna dvärgstjärnan med det osmickrande namnet 2MASS J1047+21. Stjärnan befinner sig 33 ljusår från jorden, vilket gör den till vår närmaste bruna dvärg.
Det är forskare vid det amerikanska centret för astrofysik, det amerikanska astronomiska sällskapet, Harvard universitetet och Smithsonian institutet som gjort mätningarna och publicerat resultatet i tidskriften Science. Metoden forskarna använt är att observera radiovågor i kombination med infraröd strålning från stjärnan.
Peter K.G Williams vid det amerikanska centret för astrofysik ledde studien. Williams säger att även om bruna dvärgar faktiskt är täckta av moln, finns det inget sätt att vi kan se dem och på
•
Brun dvärg
Bruna dvärgar är stjärnobjekt som har en massa mindre än de lättaste stjärnorna och större än de tyngsta gasjättarna. Massan är för låg för att kärnreaktioner av väte i dess centrum skall kunna komma igång. Däremot tros de kunna fusionera deuterium och förbränna litium, och avger svagt ljus på de synliga våglängderna.
Bruna dvärgar har en övre massgräns på ungefär 75–80 jupitermassor. Den undre gränsen är mer svårdefinierad men ligger vid ungefär 13 jupitermassor. Bruna dvärgar är ljussvaga, och trots att få har upptäckts, anses de ändå utgöra en betydande del av universums vanliga materia.[1] Namnet brun dvärg myntades 1975 av Jill C. Tarter, men det är en smula missvisande eftersom de är mer röda i färgen. Dock var namnet 'röd dvärg' redan upptaget av huvudseriestjärnor med låg massa.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]En stjärna skapas av gas, men massan som klumpar ihop sig måste dock vara tillräcklig för att kärnreaktioner (väteförbränning) skall ku