Hur får landsting pengar
•
Senast uppdaterad: 2025-01-13
Under 2024 fördelar det kommunala utjämningssystemet cirka 226 miljarder kronor. Av dessa går cirka 182 miljarder till kommuner och regioner som bidrag och 10 miljarder betalas av kommuner och regioner i avgifter.
Under 2025 är Dorotea den kommun som tilldelades mest resurser per invånare, 37 606 kronor. Danderyd är den kommun som betalar mest till systemet, 26 718 kronor. Bland regionerna är det Stockholm som betalar mest, 2 075 kronor per invånare. Region Gotland får den största tilldelningen, 12 903 kronor.
Kommuner och regioner ansvarar bland annat för vård, skola och omsorg. De finansierar sina verksamheter i huvudsak genom kommunalskatten. Vissa har dock högre skattekraft än andra och vissa har högre kostnader, på grund av ogynnsam demografi och andra strukturella faktorer. Utjämningssystemets syfte är att utjämna dessa strukturella skillnader så att alla får samma förutsättningar att klara av sina åtaganden.
Utjämningssystemet har funnits sed
•
Så styrs regionerna
Förtroendevalda (politiker) och fritidspolitiker
Regionerna styrs genom direktvalda politiska församlingar, så kallade regionfullmäktige. Dessutom finns det politiska uppdrag inom regionstyrelser, i olika nämnder och utskott.
Det finns knappt 4 600 förtroendevalda i landets 21 regioner. Merparten, 94 procent, är fritidspolitiker och sköter därmed sina uppdrag vid sidan av arbete eller studier.
Medborgarna väljer politiker till fullmäktige
Vart fjärde år väljer medborgarna politiker till regionfullmäktige. Valet sker samtidigt som valet till riksdagen. För att få rösta i regionvalet ska man dels:
- ha fyllt 18 år senast på valdagen
dels uppfylla något av villkoren att man är:
- svensk medborgare som är folkbokförd i regionen, eller har varit det tidigare
- medborgare i någon av EU:s medlemsstater, Norge eller Island och har varit folkbokförd i Sverige i minst 30 dagar
- medborgare utanför EU som har varit folkbokförd i Sverige i minst tre år
Den som får rös
•
Regionerna blöder pengar – SKR kräver att staten agerar snabbt
Sveriges Kommuner och regioner släpper två gånger om året en rapport som speglar det ekonomiska läget för landets kommuner och regioner. Vårens rapport, som presenterades på en presskonferens 16 maj, visar att regioner och kommuner går en tuff ekonomisk tid till mötes.
Hela 17 av 21 regioner och var sjätte kommun har budgeterat ett underskott för 2023, och de ekonomiska förutsättningarna kommer enligt SKR:s rapport att försämras ytterligare 2024. Nu kräver SKR snabba och långsiktiga besked om statsbidrag från regeringen för att minska risken för nedskärningar.
– Det finns ett stort behov av tydliga besked snarast möjligt för både 2024 och 2025 för att kommuner och regioner ska kunna planera på bästa möjliga sätt. Alternativet är att kommuner och regioner tvingas till kortsiktiga beslut som riskerar att drabba välfärden och medborgarna, säger Anders Henriksson, ordförande för SKR.
De ekonomiska förutsättningarna för k