Hur har riksdagen röstat

Hösten 1921 fick kvinnor i Sverige för första gången delta i ett val till riksdagens andra kammare på samma villkor som män. Detta brukar betraktas som en manifestation av det demokratiska genombrottet i vårt land. Men alla fick för den sakens skull inte rösta. Det dröjde exempelvis till 1937 innan personer intagna på häkten och anstalter fick rösträtt, och först efter valet 1988 fick de som av domstol blivit omyndigförklarade rätt att rösta. De som i dag inte får rösta i svenska riksdagsval är personer under 18 år och utländska medborgare.

29 riksdagsval under 100 år

Sverige har haft 29 riksdagsval sedan 1921. Mandatperiodernas längd har varierat mellan tre och fyra år, och i några enstaka fall har det enbart gått två år mellan valen. I de tre senaste riksdagsvalen; 2010, 2014 och 2018, har sammanlagt åtta partier klarat riksdagens 4-procentsspärr, men under större delen av det demokratiska århundradet har fem partier delat på mandaten i riksdagen.

Röster e

•

Det svenska valsystemet

Val vart fjärde år

I Sverige får alla vara med och bestämma. Det är grunden för demokrati. Vart fjärde år är det val i Sverige. Då röstar vi på de partier som vi tycker har den bästa politiken. De partier vi röstar fram är de som sen styr Sverige åt oss. Det som vi invånare tycker har därför stor betydelse för hur Sverige ska fungera.

Det finns olika partier att rösta på. Partierna representeras av politiker. De olika partierna har ofta olika idéer och förslag om hur landet ska styras. Politikerna beslutar till exempel om hur mycket det ska kosta att åka buss, hur mycket skatt vi ska betala och hur skolorna ska fungera. Politiken handlar om frågor som påverkar oss varje dag.

Olika val

Det finns fyra allmänna val i Sverige:

• Val till kommunfullmäktige
• Val till regionfullmäktige
• Val till riksdagen
• Val till Europaparlamentet

Politikerna i riksdagen tar beslut om sådant som gäller hela landet. Politikerna i regionerna och kommunerna tar beslut om såda

•

Demokrati i Sverige

Den svenska statens uppbyggnad och funktion

• Med staten menas den svenska riksdagen, regeringen och myndigheterna. 
• Sveriges kung kallas statschef men saknar politisk makt.
• Riksdagen utgörs av 349 folkvalda representanter vars uppgifter är att fatta beslut i viktiga frågor och att stifta nya lagar.
• Regeringen består av statsministern och de ministrar/statsråd som hen har utsett. Regeringen styr genom att den verkställer riksdagens beslut och tar initiativ till nya lagar eller lagändringar.
• Domstolarnas uppgift är att döma den som begår lagbrott. Domstolarna är oberoende av statschefen, riksdagen och regeringen för att det ska vara rättssäkert.
• En av statens viktigaste uppgifter är att skydda medborgarna och deras egendom och att försvara landet mot yttre hot. Till sin hjälp har staten myndigheter så som polisen, försvaret och rättsväsendet.

I dag är EU en del av det svenska politiska systemet. Vissa frågor som tidigare beslutats nationellt av riksda