Hur många flodkräftor
•
Kräftsäsongen är här – signalkräftor finns det rikligt av men flodkräftan minskar för varje år
För Borgå fiskhus är kräftsäsongen viktig. Köpmannen Tommy Lindström berättar att de har väntat hela sommaren på att kräftsäsongen ska börja.
– Jag har hört av kokaren och fiskaren att det finns rikligt med signalkräftor i år, flodkräftan är tyvärr den som går neråt hela tiden, säger Lindström.
Flodkräftan som är den ursprungliga finska kräftan är på nedgående och har varit det länge. Flodkräftan är utsatt av kräftpesten som sprids i insjöar och kräftorna dör.
– I år har jag ännu inte gett ut priser på flodkräftan. Jag kollar varje dag hur mycket flodkräftor det finns, men signalkräftor finns det rikligt av, säger Lindström.
Vädret påverkar när kräftan byter skal. När kräftan ömsar skal svartnar den under skalet och rör inte på sig. Honan behöver bli av med sina yngel och ömsa skal innan hon blir mer rörlig och kan fångas lättare.
– Som tur är Finland ett så avlångt land och med ta
•
I Sverige finns det två arter sötvattenkräftor – den inhemska flodkräftan, Astacus astacus, och den inplanterade signalkräftan, Pacifastacus leniusculus.
Allätare
Både flodkräftan och signalkräftan är i det närmaste allätare och lever på grunt vatten där de gräver djupa hålor bland rötter och stenar. De kan bli upp till 20 cm långa och lever i 5–20 år. Utseendemässigt är de mycket lika varandra men skiljer sig åt bland annat genom signalkräftans ljusa fläckar i ”tumgreppet” och en rad med små taggar mellan huvud och ryggsköld. Flodkräftan finns i södra Sverige och längs Norrlandskusten ända upp till finska gränsen. Signalkräftan finns främst söder om Dalälven och endast på ett fåtal platser längre norr.
Nyckelarter i vattendrag och sjöar
Sötvattenkräftor räknas till nyckelarter i vattendrag och sjöar vilket innebär att de fyller en viktig funktion för andra arters överlevnads. Många rovdjur, till exempel mink, abborre och ål, äter kräftor. Kräftorna håller också vegetationen ne
•
Flodkräfta
Om arten
Den svenska flodkräftan och den introducerade signalkräftan liknar varandra både till utseende och till storlek. Läs nedan om några enkla knep för att se skillnad mellan de två kräftorna.
Flodkräftan förekommer i många olika typer av vatten, från stora sjöar till små bäckar. Genom utsättningar har den sedan 1500-talet också spridits till dammar, vattenfyllda stenbrott och älvar längs Norrlandskusten.
Den lever strandnära och på grunt vatten, gärna vid branta strandbrinkar där den gräver djupa bohålor eller där det finns gott om rötter, sten och andra gömställen. Beståndens täthet påverkas starkt av tillgången till skydd.
Flodkräftor är nattaktiva och allätare. De äter exempelvis insektslarver, snäckor, fiskrom och skott av vattenväxter. Kräftorna själva äts av flera rovdjur, bland annat mink. utter, abborre, ål, gädda och lake.
Parningen sker under hösten när vattnet börjar bli kallt, och honan bär de befruktade äggen under bakkroppen till nästa sommar. Då