Könsbyte hur gör
•
Könsbekräftande vård
TransRFSL
Många transpersoner behöver könsbekräftande vård för att kroppen och/eller det juridiska könet ska stämma bättre överens med könsidentiteten och den man är som person. För många är det viktigt att få denna vård för att kunna leva ett bra liv, medan andra transpersoner inte behöver någon könsbekräftande vård. Här kan du läsa om hur vården fungerar i Sverige.
Remiss
Transvård, eller könsbekräftande vård och behandling, omfattar exempelvis hormonbehandling och kirurgi. Vården är tillgänglig både för transkvinnor, transmän och ickebinära transpersoner. Alla delar av vården är frivillig.
För att få tillgång till könsbekräftande vård är första steget att en remiss skickas till ett könsdysforiutredningsteam. Det finns sådana team på 6 orter i Sverige. Teamen har olika regler för vem som kan skriva remissen, men vissa kräver att remissen ska vara skriven av en psykiatriker. Man kan därför vända sig till öppenpsykiatrin där man bor och be dem skriva en rem
•
Könsbekräftande vård och behandling
Könsbekräftande vård kallas den medicinska process som transpersoner kan gå igenom. Det innebär ofta att man ändrar sin kropp så att den bättre stämmer överens med ens könsidentitet. Det kan man göra till exempel genom hormonbehandling, hårborttagning eller olika slags operationer. Alla transpersoner behöver inte könsbekräftande vård. För många är det dock livsviktigt för att kroppen och/eller det juridiska könet ska stämma bättre överens med könsidentiteten och den man är som person.
Andra ord som också används för denna process är könskorrigering, transvård och transition. Tidigare användes även ordet könsbyte. Det ordet används sällan idag då en person inte byter kön utan istället förändrar kroppen så att den stämmer bättre överens med hur man känner sig. Vissa kan även uppleva ordet könsbyte som kränkande, därför rekommenderar vi att använda andra ord för könsbekräftande vård i första hand.
Vad är könsbekräftande vård?
Könsbekräftande vård
•
Underlivskirurgi
I den här texten använder vi medicinska begrepp för yttre och inre könsdelar som man fötts med.
Nya regler kring underlivskirugi
1 juli 2025 kommer den nya könstillhörighetslagen att gälla. Den innebär vissa förändringar när det kommer till just underlivskirurgi:
- Det kommer inte längre krävas ett särskilt tillstånd från Rättsliga Rådet för att få genomgå underlivskirurgi. Istället kommer det vara det upp till den könsbekräftande vården att bestämma, utifrån de kriterier som finns - att du ska kunna visa att din kropp sedan lång tid inte överensstämmer med din könsidentitet, och att du antas komma att leva i enlighet med din könsidentitet under överskådlig tid.
- En ny, mindre binär formulering i lagen öppnar upp för att även icke-binära personer förhoppningsvis ska kunna få tillgång till underlivskirurgi.
- Det kommer fortfarande krävas att man har genomgått en könsdysforiutredning i Sverige eller motsvarande, och troligen kommer det fortsatt även krävas dia