Hur djupt når ljus
•
Djuphav
Djuphav kallas de delar av världshaven som ligger så långt under ytan att knappt något eller inget solljus når ner. I princip börjar djuphavet redan på cirka 300 meters djup, men termen används oftare om djup större än 2 000 meter, även kallat den abyssala regionen. Cirka 60% av jordens yta och 90% av haven utgörs av djuphav.
Djurliv
[redigera | redigera wikitext]De flesta organismer på dessa djup är allätare och livnär sig framförallt på sjunkande organiskt material från området närmare ytan. Syre transporteras till djuphaven via termohalin cirkulation.
På de stora djupen finns det även djur som utnyttjar energi från andra källor än de som ursprungligen kommer från fotosyntes i havens ytvatten. Så har man exempelvis i områden med vulkanisk aktivitet, där svavelhaltiga ämnen strömmar ut ur havsbottnen, hittar organismer som utnyttjar energin i svavelföreningarna. Organismer som kan använda denna typ av energikällor kallas kemoautotrofer.
Fiskar som l
•
Siktdjup
Siktdjup är en enkel mätning. Man sänker helt enkelt ner en vit skiva i vattnet tills den inte längre syns och lyfter den därefter långsamt tills den åter blir synlig. Syftet är att avgöra hur långt ner ljuset når. Det har en direkt effekt på hur djupt ner växter, som ju är beroende av solljus, kan leva. Ett riktmärke är att tåliga växter kan klara sig ner till dubbla siktdjupet.
Klart vatten är något som vi människor uppskattar, men det betyder också att vattnet är näringsfattigt och inte kan försörja varken växtplankton eller några större mängder fisk.
Siktdjupet påverkas av naturliga faktorer och av övergödning. Lösta humusämnen från skog och mark, och lerpartiklar och annat grumlande material som följer med vattendragen ger sämre siktdjup. Särskilt under sommarhalvåret har dessutom växtplankton, som frodas om ljus och näring finns, en kraftig inverkan på hur djupt ner ljuset når.
Siktdjupet är ofta lägre längs stränder och kuster. Det påverkas av naturliga faktore
•
Mesopelagiska zonen
| Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2025-02) Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Mesopelagiska zonen eller skymningszonen är den djupzon i det öppna havet som är under den epipelagiska zonen (zonen närmast ytan) och över den batypelagiska zonen (även kallad den mörka zonen). Namnet på zonen kommer av pelagial som betyder öppet vatten och av grekiskans mesos som betyder "i mitten".
Mesopelagiska zonen sträcker sig i klart vatten från 200 meter till 1 000 meters djup. Anledningen till att den även kallas skymningszonen är att lite ljus tränger ned så långt.
Utforskning av djupzonen
[redigera | redigera wikitext]Under andra världskriget uppfanns ekolodet som idag används på de flesta lite större båtar för att man ska kunna mäta djupet. När denna teknologi var ny upptäcktes ett f